0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Tack för all svar mycket hjälpfullt!. Jag blir bara mycket misstänksam när hon har så bråttom att gifta sig och storleken på "hemgiften". Men det kan ju bara vara ett test för att se hur seriös jag är..... Får se om jag hittar nån bra lösning på det här. Har legat sömlös i alltför många nätter nu.. Jag känner ju tyvärr inte så många man kan prata om såna här saker med här hemma med
Hemgiftens storlek beror väl framförallt på hur mycket pengar du har. Om du är rik eller med månadslön 50,000kr-100,000kr, så är väl 400,000 baht inget problem. Tycker dock inte att man ska behöva ta banklån för att klara hemgiften. Din blivande hustru måste ju förr eller senare förstå vilka ekonomiska resurser hon måste vänja sig med.Det oroar mig att du verkar ha tappat kontroll över situationen. Tänk igenom vad du verkligen vill och kan erbjuda för alternativ till det som nu verkar vara helt din flickväns önskemål. Du kan inte backa ur om du vill behålla henne men du kan ta kommando och säga ifrån att bröllop i juli inte passar dig på grund av (hitta ett starkt skäl). Istället föreslår du följande senare tidpunkt för bröllop... Om du inte klarar 400,000 baht utan banklån får du komma med ett motbud, kanske 100,000 baht eller till och med 50,000 baht, beroende på din ekonomiska styrka. Du lurar både dig själv och din blivande hustru om du låter dig tvingas in i en situation som egentligen strider mot din vilja. För äktenskap gäller samma regler som i affärer. Både parter ska vara nöjda med uppgörelsen.
Var kanske otydlig i mitt inlägg. Vad jag menar att hemgiften rimligen bör stå i relation till mannens verkliga resurser, inte vad brudens föräldrar önskar. Eftersom jag inte vet någonting om Pallens ekonomiska bakgrund kan jag inte heller bedöma vad som kan vara en rimlig hemgift. I min bekantskapkrets har hemgiften varierat från en halv månadslön för kvinnor som varit gifta tidigare till cirka dubbla månadslönen för unga och tidigare ogifta kvinnor utan barn. Avser förstås mannens månadsinkomst.
Förklara för henne att ni inte bara kan leva efter hennes traditioner och seder.Sedan får du väl säga att vi har traditioner i Sverige också. Så en hemgift på 600.000Thb är vad din mor och far kräver.Sedan kan man väl se hur seriös den damen med föräldrar är. Varför är det alltid farangens seriositet som skal prövas? Tycker att det finns allt för många oseriösa thaidamer där nere
hahaha morgonens goa skratt Andrejs - karma kommer - mycket bra skrivet. Håller helt med dig... Om det är ett blandäktenskap så skall väl för fasen bägges traditioner beaktas, men så icke... Vi falanger rullar baklänges och vi rullar sidledes allt för att "passa in".... alltmedans thai anser sig i likhet med amerikanare vara världens mittpunkt och allt rör sig runt Thailand....Sista meningen dock tycker jag är lite väl tuff för min egna smak.. Det finns alltför oseriösa damer lite överallt tycker jag, inte bara här i Thailand. Se på alla de [¤#@@¤%] i Sverige, de är helt identiska och lika i sin pengahunger och makthunger.....
Visst finns det oseriösa damer överallt. Men i Thailand så kan man väl använda deras eget "test-system" för att få reda på seriositeten.I Sverige känns det lättare med en svenska. Då är det bara att skicka ut kärringen eller packa egna väskan och dra.Med en thailändska så är det inte helt lätt att säga: -Nu får du fanimej klara dig själv. Speciellt inte om man befinner sig i Sverige där hon inte riktigt vet hur man skal överleva.Så att göra en seriositetstest den motsatta vägen kanske inte skulle vara så dumt.
Varför snåla med hemgiften? Det är en droppe i havet mot vad en ung vacker thailändsk kvinna är värd.
Om en gammal gubbe vill gifta sig med en thaikvinna under 30 och utan barn och ej tidigare gift så undrar jag om det verkligen handlar om kärlek.Det behövs nog rejäl hemgift?
Jag kan nog också kalla detta kärlek men det är inte vad man brukar kalla kärlek.
Jag vet inte om det är positivt eller negativt att tänka med hjärtat, jag bryr mig inte heller, det räcker att andra gör det åt en.Jag vill och jag tänker med hjärtat, ibland är det säkert dumt men jag mår bra och det är huvudsaken.Ibland kanske det är bättre att tänka med hjärnan, det gör jag också men det är hjärtat som får bestämma.
Det går inte att komma ifrån att thai har helt annan syn på livet och att de inte ser på åldern på de vis vi gör. Thai ser gärna med hjärtat.
Om det är hjärtat som bestämmer varför väljer dom då inte en gubbsjuk 60-åring utan pengar?Nej,det är nog plånboken som regerar.Cash is king.
Konvenansäktenskap har existerat i Sverige åtminstone fram till förra sekelskiftet (1900). I Asien är det fortfarande vanligt. Vem vet om det är bättre eller sämre än det vi brukar kalla förälskelse? Vad är måttstocken? Antalet skilsmässor? Ledarns erfarenhet kan leda till eftertanke. Om vi (man eller kvinna) utgår från att kärlek ska vara som i amerikansk hollywoodfilm finns risk för besvikelse från båda parter...
Kärlek kommer från hjärtat och inte från någon ATM.
gunnarg, jag funderade lite grand över din egna situation. Det måste vara skittråkigt att vara så himla kallhamrat beräknande i ditt liv, och framförallt hur tycker din fru det är att leva med dig, en levande calkulator...Inget illa ment gunnarg, bara en fundering.... Eller är det så att du INTE räknar in dig själv och ditt egna äktenskap bland de som du ju nu beskrivet ett antal gånger. Ser din fru dig som en levande ATM, eller är du det stora undantaget?
Alldeles riktigt mitt äktenskap bygger på ömsesidig kärlek hur kunde du tro något annat?
gunnar, jag e ett levande bevis, min fru gifte sig inte för mina pengar för jag har ingaBara känslor som styrde när vi blev ett par, vi bara hittade livet med varandra. Min fru klarade sig bra före min tid.
Om jag inte missminner mig så är ni nästan jämngamla.Pengar kommer in bilden när gamla gubbar gifter sig med unga thaikvinnor.
Se där Berralund, känns faktiskt kul att få läsa om ditt liv också. Du har det bra iordningsställt och verkar ha en kanonfamilj och allt grattis till det.men som du säger, det finns nog alla typer av både lyckliga och olyckliga förhållanden mellan thai-falang, precis som det finns mellan 2st genuina svenskar där skilsmässofrekvensen överstiger grymt mycket 50%......Olyckskorparna som kraxar negativt oftast hela tiden, är i mitt tycke människor som man oftast finner nere bland bardistrikten där de sitter och gnäller dagarna i ände på hur mycket som damerna har lurat dom på i både pengar och prylar.Många av dessa kraxande människor förtjänar det som kommer dom tillgodo tycker jag. Jag tror att man själv fyller sitt "mått" här i livet, och gör man gott, så kommer det gott, och gör man skit så faller man själv däri till slut....
Nästan jämngamla, skulle nästan kunna vara min dotter
Enligt tidigare inlägg av Dig är din nuvarande fru 49 år,har en son och varit gift tidigare så hon borde betala Dig för att Du förbarmat Dig över henne.
Lite synd att Pallen inte längre verkar ta till sig av alla goda råd från sina (kanske) mer erfarna sympatisörer... Hoppas han fixar till det ändå.
Jo jag uppskattar alla råd från alla här och har nu redit ut alla frågetecken med min blivande. Den höga hemgiften är bara symbolisk och kommer att tillfalla brudparet i form av startbidrag efter cermonin . Vi har även beslutat oss för att flytta fram brölloppet.. Lika bra att få det gjort så vi kan vara tillsammans.. Så den som befinner sig i Na klang Nong Bua Lamphu den 6:e Maj är välkommen på en sju[¤#@@¤%]s brölloppsfest
Jag blir så För*askat avundsjuk på er som permanent sover under samma tak som era kära.Inspirationen till en förändring av mitt och hennes liv infinner sig och jag ligger nästan sömnlös på nätterna. De 4-5 telefonsamtalen per dag lättar inte problemen, tvärtom.Jag är inte nöjd med att resa ner ett par gånger per år.Ett stort grattis till alla er vars öde jag förhoppningsvis kommer att gå till mötes under nästa år.
Det var just dammsugaren som orsakade splittringen, jag var allergisk mot den
Författare
Ämne: Frågor ang giftemål/hemgift! (läst 2802 gånger)
