0 medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.
Varför snåla med hemgiften? Det är en droppe i havet mot vad en ung vacker thailändsk kvinna är värd.
Om en gammal gubbe vill gifta sig med en thaikvinna under 30 och utan barn och ej tidigare gift så undrar jag om det verkligen handlar om kärlek.Det behövs nog rejäl hemgift?
Jag kan nog också kalla detta kärlek men det är inte vad man brukar kalla kärlek.
Jag vet inte om det är positivt eller negativt att tänka med hjärtat, jag bryr mig inte heller, det räcker att andra gör det åt en.Jag vill och jag tänker med hjärtat, ibland är det säkert dumt men jag mår bra och det är huvudsaken.Ibland kanske det är bättre att tänka med hjärnan, det gör jag också men det är hjärtat som får bestämma.
Det går inte att komma ifrån att thai har helt annan syn på livet och att de inte ser på åldern på de vis vi gör. Thai ser gärna med hjärtat.
Om det är hjärtat som bestämmer varför väljer dom då inte en gubbsjuk 60-åring utan pengar?Nej,det är nog plånboken som regerar.Cash is king.
Konvenansäktenskap har existerat i Sverige åtminstone fram till förra sekelskiftet (1900). I Asien är det fortfarande vanligt. Vem vet om det är bättre eller sämre än det vi brukar kalla förälskelse? Vad är måttstocken? Antalet skilsmässor? Ledarns erfarenhet kan leda till eftertanke. Om vi (man eller kvinna) utgår från att kärlek ska vara som i amerikansk hollywoodfilm finns risk för besvikelse från båda parter...
Kärlek kommer från hjärtat och inte från någon ATM.
gunnarg, jag funderade lite grand över din egna situation. Det måste vara skittråkigt att vara så himla kallhamrat beräknande i ditt liv, och framförallt hur tycker din fru det är att leva med dig, en levande calkulator...Inget illa ment gunnarg, bara en fundering.... Eller är det så att du INTE räknar in dig själv och ditt egna äktenskap bland de som du ju nu beskrivet ett antal gånger. Ser din fru dig som en levande ATM, eller är du det stora undantaget?
Alldeles riktigt mitt äktenskap bygger på ömsesidig kärlek hur kunde du tro något annat?